En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

I denna uppsats redovisas en jämförelse av den skriftliga delen mellan tio godkända uppsatser från nationella provet i Svenska som andraspråk B och tio godkända uppsatser från Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av två syntaktiska konstruktioner, därefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behärskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, på en syntaktisk nivå, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och några generella slutsatser kan inte dras. Däremot finns större skillnader gällande den globala bedömningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka interpunktionens form och funktion i tidigvikingatida runinskrifter samt att därigenom också föra den teoretiska och metodiska diskussionen kring fenomenet runinterpunktion framåt. Undersökningens material består av runstensinskrifter från danskt område och från Götaland. Till viss del beskrivs interpunktionens form med hjälp av termer och metod lånade från grafonomin. Studiet av interpunktionens funktion begränsar sig främst till en Syntaktisk analys med syfte att identifiera i vilken mån de syntaktiska gränsernas nivåer bestämmer hur interpunktionen används. Till viss del berörs även andra funktioner, till exempel textavgränsning, med utgångspunkt i innehållet.

[Sammanfattning saknas].

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursVårterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Uppsatsen undersöker den arabiska grammatiska traditionens syntaktiska analysmetod av de mening som går under nemämningen "jumla ismiyya", och visar på bakomliggande orsaker till den strikta uppdelningen i denna tradition av alla arabiska meningar i "jumla ismiyya" och "jumla fi'liyya"..

Denna studie syftar till att undersöka den syntaktiska strukturen i tre texttyper i tre översättningar av ?Boule de suif? av Guy de Maupassant. De tre översättningarna är gjorda av Sigfried Siwertz (1927), Ingvar Johansson (1972) och Johan Gunnarsson (1985). Metoden som används är utarbetad av Lars Wollin och modifierad av Yvonne Lindqvist. Genom att dela upp texterna i makrosyntagmer och därefter i primära satsdelar kan versionskomplex upprättas vilka möjliggör en jämförelse av käll- och måltextens syntaktiska struktur på operationsnivå. Uppsatsens mål är att ta reda på huruvida olika operationer är ett resultat av de olika texternas textuella strukturer samt i fall det går att skönja ett samband mellan val av operationer och översättare.

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt.

I äldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt språkbruk; dels satser där det finita verbet återfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd där objektet men inte det infinita verbet påträffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats är att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förändras i äldre svenska. Materialet består av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett äldre svenskt språkområde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjälp av variationslingvistisk metod.Utifrån de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska ställningstaganden ? en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik ? postuleras att det vid två tillfällen i svenskans OV-historia inträffar en förändring i grammatiskt system.

Många olika grupper i samhället har lässvårigheter och således finns det också många skolelever som har svårigheter med lärobokstexterna. Dessutom har det i läsundersökningar visat sig att läsförmågan går nedåt och därför kan man förutspå att behovet av lättlästa läroböcker kommer att öka i framtiden.Föreliggande studie är en deskriptiv undersökning av läroböckers rubriksättning där originalversion och förenklad version av samma läromedel jämförs. Läroboksrubrikerna jämförs kvantitativt med avseende på längd, syntaktisk utformning och om rubrikerna är huvudsakligen informerande eller intresseväckande. Kvalitativt jämförs rubrikernas grafiska utformning, rubrikstruktur och rubrikernas informationsmängd, lexikon och syntax.Studiens material består av läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans år 9. Sammanlagt har rubrikerna i fyra böcker granskats, varav två originalversioner och två lättlästa versioner.Den kvantitativa jämförelsen av rubrikerna visade att rubrikerna skilde sig åt på få punkter.

The purpose of this thesis is to investigate if there are any differences regarding syntactic complexity in written language between persons with (phonologically based) reading and writing difficulties and a control group. Earlier research has pointed to such a difference, indicating that texts written by subjects with reading and writing difficulties display a lower grade of syntactic complexity than text written by control groups.Two texts each from 48 subjects (24 from each category) were collected. The subjects were divided in two age groups, one consisting of 15-year-olds and the other of university students (adults in various ages). The subjects were selected through a word decoding test and a spelling test, where the lowest performing formed the group of reading and writing difficulties and the highest performing formed the control groups. All subjects had Swedish as their mother tongue.The syntactic aspects studied were number of words per syntactic sentence (Sw.

EU-svenskan har genom åren kritiserats för att inte vara läsbar och idiomatisk.Kritikerna har ansett att den inte lever upp till klarspråksriktlinjerna försvenskt författningsspråk. Skillnader i juridisk tradition och punktregeln harutpekats som de bakomliggande orsakerna till EU-svenskans brister. I den häruppsatsen undersöks vilken betydelse de strukturella skillnaderna mellanfranskan och svenskan har för översättning av franska EU-lagtexter tillsvenska. Syftet är att belysa den syntaktiska komplexiteten i EU-prosan ochbehovet av specifika klarspråksriktlinjer för EU-svenskan..

I denna uppsats behandlas de grammatiska fenomenen complete phase och incomplete phase i det austronesiska språket rotumanska. Min avsikt med uppsatsen är att ta reda på varför complete phase respektive incomplete phase används i en viss syntaktisk eller morfologisk kontext. Jag har baserat denna studie endast på litteratur, främst från C.M Churchwards Rotuman Grammar and Dictionary..